Läskigt

Hittade en kul grej som passar bra så här på hösten när mörkret smyger sig på och dimman ligger tät. Så här års passar det perfekt att kura ihop sig under en filt, tända några ljus och läsa en alldeles lagom läskig bok.

Bokförlaget Natur och Kultur som bland annat tillverkar läromedel och kul faktaböcker för barn och ungdomar har en tävling om vem som kan skriva den läskigaste inledningen till en skräckhistoria.

Titta på tipsen från författaren Madeleine Bäck och lämna sedan en kommentar med din superduperläskiga inledning! Den som vill får självklart maila in till tävlingen så att klassen har en chans att vinna ett författarbesök eller lite spännande läsning.

8 svar på ”Läskigt”

  1. Det var en kall och stormig kväll. Och jag och min familj skulle precis gå och lägga oss, men då hörde jag något läskigt från källaren. Det verkade bara vara jag som hade hört det läskiga ljudet för alla andra låg och sov. Så jag smög upp ur sängen och tog på mig morronrocken. Och smög ut ur huset och ner i källaren. Det var jätteläskigt och det var dessutom jättemörkt ute. Och vi hade haft strömavbrott dagen innan, så lamporna tändes inte. Sen kom jag ner i källaren. Men precis när jag kom ner i källaren så såg jag någon skugga som for omkring i mörkret. Jag började skaka och jag fick kalla kårar längs ryggen. Men sen försvann skuggan helt plötsligt. Så jag såg den inte längre. Men då hörde jag det där ljudet som jag hört uppe i huset. Det lät exakt likadant. Egentligen ville jag inte stå där i den mörka källaren. Jag ville bara gå upp till huset och lägga mig i sängen och sova. Men jag ville se vad det var för något. Och då hörde jag det där ljudet igen. Och helt plötsligt såg jag några lysande saker i mörkret. Och jag kände att något eller någon tog tag i min arm. Och den började dra i mig, väldigt hårt. Jag försökte skrika allt vad jag kunde, men då var det redan försent.

  2. Jag vaknade av ett klappande ljud uppe på vinden. Det var mitt på natten. Jag såg på kalendern ovanför mitt skrivbord, 31 oktober, halloween! Då smög min brorsa Måns in i rummet.
    -Hör du också ljudet på vinden? frågade han.
    – Ja, svarade jag.
    Vi bestämde oss för att undersöka, vi tog på oss våra morgonrockar och begav oss upp på vinden. Ljudet blev bara starkare och starkare. Jag kände hur håret på mina armar började resa sig. Vi öppnade luckan med ett ryck, det var kolsvart och det enda som mina ögon kunde se var Måns. Jag lyckades få igång ficklampan och möttes av ett hemskt leende.

    1. Jag vaknade mitt i natten av något konstigt ljud som lät från källaren. Då blev jag väldigt nyfiken och ville genast gå ner till källaren för att se var det var som lät. När jag hade gått några steg i trappen så hörde jag samma ljud igen, det lät som om att nån pratade med mig på nåt vis. Nu kom rädslan och jag kände att jag fick gåshud på armarna. När jag väl kom ner så såg jag en svart skugga runt hörnet och mitt hjärta började att bulta mycket snabbare nu. Jag skulle vända mig om och springa upp igen men då stod han där rätt framför mig.

  3. Sara och några av hennes kompisar gick in på ett stängt tivoli när det var natt för att ingen skulle märka. Tivolit hade varit där i 50 år men det hade dött en person på det och de flesta i området sa att det spökar där det är därför tivolit hade stängt. De lyssnade inte på myterna och bestämde sig att splittras och gå runt själva för att då kan man se mer. Sara såg plötsligt en skugga hon trodde att skuggan var någon av de som bodde i byn och troligtvis tog hand om tivolit i smyg eftersom byggnaderna bara såg några år gamla ut. När hon gick mot skuggan försvann den bara så Sara gick och sa till de andra hon gått dit med att hon ville gå hem efter som det kändes som om någon tittade på dem men de vägrade att gå. så alla stannade och fortsatte titta runt men allihop tillsammans den här gången men något kändes fortfarande väldigt fel. Kicki som var hennes bästa vän betedde sig annorlunda hon hade alltid varit rädd för sånt här men nu va hon inte rädd alls. Alla gick i grupp och tittade runt när de såg en till Kicki alla tittade mot den Kicki som gått med dem men innan vi hann säga något blev hon till skuggan Sara hade sett förut och försvann precis som förut. Alla såg kritvita ut och det kändes att hjärtat bultade hårt och fort.

  4. Det var en dag då jag skulle gå ut med vår hund Lisen. Vi gick i skogen så det blev extra mörkt snabbt. Det började susa lite omkring oss och det började gneka i alla träden. Jag tyckte jag hörde ett ljud och Lisen började dra i kopplet så jag fick anstränga mig att hålla emot. Jag kände något kallt dra igenom mig. Lisen drog in svansen mellan benen och så blev hon alldeles darrig. Jag kände hur jag fick gåshud på armarna men ändå var jag alldeles svettig av rädsla. Sedan upphörde den kalla känslan som rusade genom våra kroppar. Nu syntes månen klart och nu såg vi att det inte fans någonting där. Jag pustade ut men fick den kalla känslan igen. Vi började springa hemåt för att det inte skulle hända igen. När vi nästan var vid grinden så tittade vi in genom fönstret och det speglades bara bakåt och då såg vi det det läskiga…

  5. Det var en kall och stormig kväll i november. Jag skulle gå och lägga mig. Man hörde vinden ända inifrån och det blev bara mörkare och mörkare. Jag såg mig själv i spegeln och började känna en speciell doft. Jag hade aldrig känt den doften innan. Sedan försvann lukten helt plötsligt, nästan som om den aldrig hade varit där. Jag kände på mig att allting inte var som det skulle. Efter ett tag började jag känna den där lukten igen. Det var en märklig lukt som inte går att beskriva. Jag kollade runt omkring mig men ingen eller inget var där, men sedan började en svart skugga sakta komma fram. Jag kände rädslan i kroppen och rummet blev bara kallare och kallare. Sedan hörde jag ett ljud, som en viskning. Ljudet blev högre och högre och den svarta skuggan blev tydligare. Jag såg det.

  6. Det var tidig morgon i oktober. Det var också höstlov men det var tyvärr bara jag i vår familj som var ledig. Mamma och pappa hade åkt till jobbet för länge sedan. Jag var helt ensam.
    Jag vaknade av en smäll. Något måste ha kraschat i fönstret tänkte jag. Jag gick för att kolla och jag hade rätt, det var något som kört in i mitt fönster. En blodig fågel låg på marken nedanför. Den var död. Jag började gråta. Inte så mycket för det där med fågeln utan att jag kom att tänka på min syster som nu heller inte lever. Jag grät och grät och grät. Jag bestämde mig för att gå till graven och lägga något fint där och kanske säga någonting till henne också.
    Jag gick nedför trappen. Den knarrade ovanligt mycket idag.
    Jag hämtade en litet fin ask som jag fått av nån någon gång. Min syster älskade den. Jag bestämde mig för att det var den saken som hon skulle få på sin grav. Jag tog på mig jacka, skor, mössa, vantar och min varmaste halsduk. Det var fortfarande mörkt ute och ett tunt lager med snö låg på marken. Jag fortsatte gå på grusvägen innan jag tillslut tog vänster, in på en liten stig. Den här vägen gick mycket fortare och efter bara nån minut var jag framme. Dimman låg tät kring kyrkogården och det var svårt att se var man satte fötterna.
    Jag skyndade mig fram till hennes grav. Jag la ner asken. En tår rann nedför min kind när jag läste på gravstenen. VERA HAGFORSEN 2004 – 2018
    Det var två år sedan hon dog nu.
    Hon dog alldeles för tidigt! Ingen ska behöva dö när de är 14 år! Tårarna fortsatte att rinna nedför mina kinder. Jag viskade, -Jag älskar dig! Kom ihåg det!
    Jag höll andan en stund och bara väntade på att gråten skulle försvinna. Då hörde jag någon som andades precis bakom mig. Jag vände mig om men ingen stod där. Då hörde jag fotsteg. Jag kollade runt om mig efter fotspår och hittade några som inte var mina. De ledde bakom kyrkan. Jag vet inte varför men jag följde efter spåren.
    Plötsligt tog de slut. Jag hörde ett skrik och vände mig om.
    Då tog någon eller något tag om min hals. Jag försökte skrika men det gick inte.

  7. -Det var en gång, ja så brukar en berättelse börja, men inte min, min börjar så här. Så lyssna mycket noga nu för den här berättelsen vill ni inte missa!
    Jag vaknade av att golvet knakade, det var mörkt ute och träden gungade fram och tillbaka utanför mitt slitna fönster. Jag klev upp ur min fula gamla säng och var på väg ner till köket för att ta glas vatten. När jag gick ner för trappen hörde jag fotsteg bredvid mig, jag sprang upp till min storasyster Bella för att berätta vad jag hade hört. Bella följde med mig ner till köket och då, ja då såg vi en grå vit figur som stod och tittade ut genom fönstret. Rädslan kröp upp över ryggen och vi blev helt stelfrusna. När vi vände ryggen för att gå upp till mammas rum för att berätta vad vi hade sett kom han mot oss.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *